I min väska...

Ni vet det klassiska som man så ofta möter på i bloggar. Innehållet i folks väskor, idag igen mötte jag på ett sånt inlägg, och varje gång förundras jag över hur lite folk egentligen har i sina väskor!

Nu har jag utmanat mig själv, när jag kommer hem idag skall jag inte ta något ur väskan, det innehåll jag har i väskan när jag kommer hem från jobbet det ska också komma med på en bild. Vem vet kanske jag har lika lite i min väska som alla andra?

Vem sa sportlov?

Måndagen kändes riktigt omöjlig för två timmar sen men nu går det igen riktigt bra. Börjar få någon form av struktur på veckan. Det stör mig inte att kalendern är full så länge alla bitar har en plats.

och vad är allt det roliga som jag fyllt min kalender med denna vecka då?
 -Jo, jobb, jobb och jobb i fem långa dagar.

En ny symaskin!

väntar på den dagen när jag får ha fram alla sina vackra saker, gå omkring hemma och njuta av alla föremåls historia

en kofta ska få nytt liv

ibland startar jag upp syprojekt, en syhörna dök ju upp här för någon tid sen, men just nu finns det ju så mycket annat spännande här i livet så det blir lätt pauser i syprojekten. men pauser kan vara bra. på bilden här nere ser ni originalet av koftan, tanken var att ändra om den lite till en kortare modell. långa koftor ser sällan bra ut på mig. Ni förstår det finns knappt nå ben mera där var koftan slutar. Det kan man ju inte se från bilden, då det inte överhuvudtaget syns nå ben alls där.

Nu har koftan hängt i vårt vardagsrum en vecka, uppnålad till dess kommande form. och jag är fortfarande väldigt nöjd med min plan. Så nu vågar jag säkert ta till saxen och symaskinen.

men nog ser ju koftan rätt så mysig ut på bilden också

En sån härlig söndag.

Väckarklockan ringde 6.30 på söndagsmorgonen. Väckarklocka på en söndag? En skulle nämligen iväg ut på en liten roadtrip och ägna dagen frysandes och tittandes på bilar som kör runt runt på en isbana, ja sånt tycker en hos oss att är roligt ;) Den andra kunde ha krypit under ett varmt täcke direkt då ytterdörren slog igen, men det gjorde hon inte. 

Där satt hon i sitt nattlinne och skrev en lång lista vad hon kunde ägna denna söndag åt. Det som skrevs var små enkla saker, men som aldrig blivit gjorda. och ni vet hur skönt det är när de tusen småsakerna är gjorda. Då är man på så bra humör att man kan baka lite havreflarn och en jordgubbs-blåbärspaj, eller hur?

Har man riktigt tur så hinner man bara sätta sig en stund och så kommer det gäster i form av syskonbarn på besök, och lite syskon och så huxflux kommer två vänner förbi. 

Efter en sån dag kan man inte annat än ligga och le före man somnar. 

Före söndag kommer lördag, och det var ju en riktigt passlig fynddag, själv är jag i alla fall löjligt förtjust i mina fynd.

livet hädanefter

- att hänga upp på kylskåpsdörren.
   Ät havregrynsgröt till frukost

-          Undvik vittbröd – ät fullkornsbröd

-          Ät rejält med frukt och grönsaker varje dag

-          Byt ut godiset och kakorna mot snacks med mycket fibrer (t.ex. popcorn, grönsaker, torkad och färsk frukt)

-          Byt ut fiberlåga ingredienser mot fiberrika (byt t.ex. ut vitt mjöl mot fullkornsmjöl och byt vitt ris mot rågris)

-          Ät nötter som mellanmål

-          Byt ut mjölkprodukterna mot andra ingredienser

-          Använd mjölkprodukter med låg fetthalt

-          Välj kött med lågt fettinnehåll

-          Använd inte stekflottet till såsen

-          Byt ut köttet mot viltkött och fisk

-          Använd gärna vegetabiliska oljor i maten (t.ex. på sallad)

-          Skippa smörgåsmargarinet helt eller ersätt det med mosad avokado

-          Undvik transfett helt (finns ofta i torra produkter med lång hållbarhet som kakor, snacks och kex). 

och sen ännu rejält med motion på det då

försökte jag inte för någon vecka sen övertyga mig om att jag är perfekt som jag är?

Hälsovårdaren höll nog inte riktigt med...

Pop-up syhörna

Här har det sytts gardiner till en farstu, en farstu som är och kommer att vara ett kaos ännu länge och som inte har några gardinstänger, och ingen vet hurdana gardinstänger den kommer att få. men vilken tur att det ändå finns gardiner att hänga upp den dagen det är snyggt och städat där.

vårfiilis

loppisfynd och några krokusar, krokus lökarna ska få åka ut i någon rabatt senare.

hissgardinen

är detta ens det som kallas hissgardin? Sak samma det heter den iaf hos oss.

ett för litet lakan ur skåpet och en träpinne/käpp från uthuset, vad mer behöver man? jo några tygremsor och där har man det!

hur man nu ska tolka det då

Jag har blivit riktigt lat på att fota, men kanske jag idag kunde dra fram kameran. Det har nämligen uppkommit en ny replik hemma hos oss. 

- " Se hur fint det blev, när jag fixa om det här"
- "Jo, det är nog så snyggt så du kan lägga upp det på din blogg."

Senaste var att jag tog bort golvmoppen som hållit upp vår gardin och gjorde en hissgardin med hjälp av en träpinne jag hittade. Rätt så fint blev det, och betydligt lättare att torka golven blev det också!

mitt nya motto

...tio kilometer på cykeln om dagen, är bra för magen...

  

eller nå.

hur länge hålls tro motivationen uppe? Ja längre skulle den säkert hålla om vi inte skulle ha två bilar, men så länge det är kallt kan jag ju inte ta bilen, (finns ingen motorvärmarstolpe, varken vid busstationen eller jobbet) och sen när det blir vår är det ju så fint att cykla. så hördu motivation tro inte att du kan rymma nån väg!

För en vecka sen.

hjärntömning.

Jag vet inte om jag ska svimma eller känna mig lurad. Bara man inte skulle hänga så mycket på facebook kunde man ju undvika sånthär. Men faktum är att jag ändå hänger där och ser status uppdateringar som man inte vet om de är dåliga skämt eller blodigt allvar.

och nu hoppas vi då på att det är ett skämt, annars, ja annars svimmar jag nog.

vardagslyx

Vi har ju nu en diskmaskin, som ni kunde se här. Det underlättar så mycket, men nog skäms man varje gång någon icke-diskmaskins ägare får nys om att man har en maskin som utför jobbet. Det är inte bara själva diskandet som faller bort, utan det öppnas också dörren till stora mängder maträtter man undvikit pga. mängden disk som kommer till. Vi satsade nog aldrig såhär fullhjärtat på mat i vår förra lägenhet. Nu äter vi knappt något halvfärdigt, fiskpinnar hade vi en gång. Sallad finns det plötsligt energi till att göra vid varje måltid, men det kan väl inte allt vara en diskmaskins förtjänst? Kanske det beror på att köket är större eller kylskåpet fräshare? 

det är inte bara diskmaskinen som förgyller våra dagar, det finns ännu något, som kanske är ännu bättre. Nämligen vår toalett. Jopp, nu är dess renovering på slutrakan och man kan redan använda den. Nehepp ni förstår int alls det lyxiga i det. Men jag gör det mycket väl efter två månaders spring över gården. 

Så mycket lyxigare behöver det inte vara för att jag ska vara glad, en diskmaskin och en toalett - vad mera kan man kräva?

Insikten

Jag har den bilden av samhället, media och sånt, att de ständigt vill påminna oss om att vi inte duger som vi är. Vi kan höra, se och läsa om hur vi kunde bli ännu bättre, ännu smalare, ännu muskulösare och ännu snyggare. 

och så faller man för smörjan och funderar vad som skulle kunna vara ens egen morot, vad vill jag "bättra" och hur ska jag lyckas? Av en slump hittade jag själv en morot på loppis häromdagen, ja inte en morot i sig utan mera symboliskt en morot. Moroten var ett par byxor, ett par super snygga tajta svarta byxor. Min första reaktion var ähh, för små och satt dem tillbaka på hyllan. Men sen såg de ju så bra ut (och hur skiljer sig dessa svarta byxor från alla andra svarta byxor i världen, kanske ni undrar. Jag undrar fortfarande det samma) jag gick tillbaka, slängde byxorna i korgen och fortsatte min färd. Det här kunde vara en morot, dessa byxor kunde motivera mig att träna, ens lite. 

Jag var ganska nöjd, eller snarare riktigt nöjd när jag gick till kassan, packade dem i väskan och fortsatte hemåt. Nu hade jag ett mål, nu skulle jag bli så snygg och tränad. hah. Väl hemma satt jag byxorna direkt in i skåpet, tänkte nog på dem hela kvällen, borde jag gå o. pröva dem? Men inte förrän nästa morgon drog jag dem på. nå hur gick det och vad var känslan - det var glädje och det var besvikelse med framförallt var det en viktig insikt för mig.

Byxorna gick på, utan problem. Det var ingen morot.

Varför tar man in all den smörja om att vi kan bli ännu bättre, ännu snyggare, osv. Snälla männsika du är ju perfekt som du är!